På Timeular är det all-inclusive 🌟

Registrera arbetstid, övertid och PTO i en enda, intuitiv app.

Genomsnittlig lön i Sverige

Författare: Madalina Roman

10 december 2024

Enligt de senaste uppgifterna från OECDvar den genomsnittliga lönen i Sverige år 2023 506 967 kronor (46 329,43 USD) på ett år. Motsvarande månadslön är 42.248 kr (3.860,85 USD).

Genomsnittslönen återspeglar dock inte de verkliga lönerna i ett land. Du måste förstå medianlönen och genomsnittslönerna baserat på region, utbildningsnivå eller yrke. Den här artikeln tar upp alla dessa faktorer och mer därtill.

Vänligen notera:

All data i denna artikel baseras på officiell statistik och rapporter, till exempel från Sveriges officiella statistik (SCB) och OECD:s rapporter.
Den officiella valutan i Sverige är den svenska kronan (SEK)
Alla siffror i artikeln är bruttolöner.
En SEK motsvarar 0,091 USD när denna artikel skrivs. Vänligen dubbelkolla växelkursen vid tidpunkten för läsningen.

Nyckelstatistik för Sverige

Genomsnittlig årslön: 506.967 SEK (46.329,43 USD). Källa: OECD OECD
Genomsnittlig månadslön: 42.248 SEK (3.860,85 USD). Källa: OECD OECD
Medianlön: 35 600 SEK (3 253,32 USD). Källa: SCB
Minimilön: Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Istället förhandlar fackföreningar om minimilöner i kollektivavtal.
Löneskillnad mellan könen : 10 % Källa: Världsekonomiskt forum
Sverige har varit ett föregångsland när det gäller jämställdhet i alla dess former och i World Economic Forums årliga rapport, där 150 länder rankas, har Sverige alltid placerat sig på de fem första platserna.

Genomsnittlig lön i Sverige

Den genomsnittliga lönen i Sverige under en vanlig månad är 42.248 kronor (3.860,85 USD), enligt OECDoch motsvarande årslön är 506.967 kronor (46.329,43 USD).

Du måste komma ihåg att den genomsnittliga lönen i ett land i allmänhet återspeglar den totala inkomstnivån för anställda och att den avslöjar information om ekonomisk hälsa och arbetsmarknadsförhållanden. Det är dock en bred inkomstindikator och du bör tolka den i sitt sammanhang.

Det som är intressant med de genomsnittliga lönerna i Sverige är att de enligt OECDvar det en konstant löneutveckling även under covid-19-pandemin, vilket inte är fallet i de flesta länder.

För sammanhangets skull kan man titta på hur lönerna i Sverige ökade:

Den genomsnittliga lönen i Sverige 2018: 428 095 KRONOR
Den genomsnittliga lönen i Sverige 2019: 441 610 kronor
Den genomsnittliga lönen i Sverige år 2020: 451 333 KRONOR
Den genomsnittliga lönen i Sverige år 2021: 470 420 KRONOR
Den genomsnittliga lönen i Sverige 2022: 488 840 kr
Den genomsnittliga lönen i Sverige år 2023: 506 967 KRONOR

Medianlön

Medianlönen i Sverige år 2024 är 35.600 kr (3.253,32 USD) per månad. Medianlönen är en mer exakt indikator på inkomstnivå och fördelning i länder, eftersom den är en given befolknings mittpunkt i inkomstfördelningen. Det innebär att hälften av arbetstagarna tjänar mindre än medianen och hälften tjänar mer, vilket gör medianen till en viktig indikator på den typiska lönen i ett land eller en sektor. Den ger en mer rättvisande bild av inkomsten för den "genomsnittlige" arbetstagaren än det aritmetiska medelvärdet (medianen).

Notera att medianlönen inte är detsamma som medianinkomsten eftersom svenska löner, liksom de flesta löner, är föremål för inkomstskatt hos Riksskatteverket.

Minimilön

Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Istället förhandlar fackföreningar fram minimilöner i kollektivavtal. Denna modell, som Sverige arbetar efter, kallas för "den svenska modellen" eller "den nordiska modellen".

Kollektivavtalen omfattar cirka 90% av arbetstagarna, med 100% täckning inom den offentliga sektorn och cirka 80% inom den privata sektorn. Processen drivs i första hand av förhandlingar inom industrisektorn, men sätter i allmänhet riktmärket även för andra sektorer. Minimilönerna varierar beroende på sektor och förhandlas normalt vart tredje år.

Dessutom innehåller den svenska modellen särskilda bestämmelser för yngre anställda (under 20 år) och vissa yrken, med minimilöner baserade på ålder eller erfarenhetsnivå.

Genomsnittslön per region

Som väntat är de geografiska skillnaderna påtagliga i Sverige. Lönespridningen är högre i storstäderna och i huvudstaden, medan den är lägre på landsbygden. Stockholm, landets huvudstad och ekonomiska nav, har den högsta genomsnittliga månadslönen på cirka 38 000 kr. Huvudstaden har en hög koncentration av vissa branscher, som teknikindustrin, med högavlönade löner och huvudkontor, därav dess position på första plats. Stockholm följs tätt av Gotland på cirka 37 500 kr.

Några intressanta mönster av ekonomiska skillnader mellan regioner kan ses genom att titta på de mellersta och södra länen. Halland och Västra Götaland erbjuder till exempel relativt höga löner (cirka 35.000-36.000 kr), medan norra regioner som Västerbotten och Norrbotten har något lägre genomsnitt (cirka 34.000 kr).

Det är värt att notera att skillnaden mellan de högst och lägst betalande regionerna är ganska blygsam, med de flesta län inom intervallet 32.000-36.000 kr per månad.

Källa: Sveriges officiella statistik Sveriges officiella statistik

Genomsnittslön per yrke

När man analyserar lönerna per yrke ligger kvalificerad arbetskraft, som i de flesta länder, bland de högre löneklasserna. Lönerna sträcker sig från cirka 155 800 kr i den högsta änden till 23 400 kr i den lägsta. Detta är inte en skillnad mellan europeiska länder och andra länder, men det illustrerar ett bredare spektrum av intjäningspotential mellan olika yrken.

Det är dock värt att notera att även de lägsta lönerna i Sverige ger en lön som går att leva på, vilket troligen beror på den starka fackliga närvaron och kollektivförhandlingssystemet som nämndes tidigare. En annan viktig aspekt är att Sverige har en relativt sammanpressad lönestruktur, vilket innebär att det inte finns några stora skillnader mellan de högsta och lägsta lönerna jämfört med andra utvecklade ekonomier.

Sammanfattningsvis har Sverige en ganska egalitär syn på lönesättning.

Yrken med de högsta genomsnittslönerna

Bland de högst betalda yrkena är de flesta positioner med högre lön 2023, enligt SCB, också lukrativa internationellt.

Till exempel är finans- och försäkringschefer (155 800 kr), högre statstjänstemän (109 000 kr) och specialistläkare (92 200 kr) genomgående högavlönade yrken globalt. Det som är särskilt intressant i Sverige är den höga ersättningen för högre statstjänstemän, vilket återspeglar det faktum att Sverige har en stark offentlig sektor.

Yrke	Månadslön
Chefer inom finans och försäkring, nivå 1	155 800
Högre regeringsföreträdare	109 000
Finanshandlare och -mäklare	100 800
Specialistläkare	92 200
Ekonomichefer, nivå 1	89 100
Forsknings- och utvecklingschefer, nivå 1	89 000
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare (inklusive finansdirektörer)	87 800
Chefer inom finans- och försäkringsbranschen, nivå 2	86 800
Servicechefer inom informations- och kommunikationsteknik, nivå 1	81 000
Fastighets- och förvaltningschefer, nivå 1	78 900
Klinik- och verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården, nivå 1	78 900
Informations-, kommunikations- och PR-chefer, nivå 1	77 200
Produktionsledare inom anläggning och gruvdrift, nivå 1	77 100
Flygledare	77 000
Chefer inom arkitektur och teknik, nivå 1	75 000
Försäljnings- och marknadschefer, nivå 1	74 800
Professorer	73 900
Chefer inom administration och planering	73 700
Personalchefer, nivå 1	72 500
Forsknings- och utvecklingschefer, nivå 2	72 400

Källa: Sveriges officiella statistik Sveriges officiella statistik

Yrken med de lägsta genomsnittslönerna

På den andra sidan har jobb som hembiträden, barnflickor och restauranganställda en lägre nettolön i Sverige. Dessa tjänstesektorer är vanligtvis en del av lägre löneklasser; därför är Sverige inte märkligt i det här fallet.

Yrke	Månadslön
Hembiträden, barnflickor och liknande personal	23 400
Intervjuare för enkäter och marknadsundersökningar	25 700
Övriga servicearbetare, ej klassificerade annorstädes	25 800
Bärplockare och planteringsmaskiner	26 400
Maskinoperatörer, blekning, färgning och rengöring	26 500
Restaurang- och köksbiträden	26 600
Barnomsorgspersonal	26 600
Städare och hjälpredor på kontor, hotell och andra inrättningar	26 700
Blandade växt- och djuruppfödare	26 700
Café- och konditoribiträden	26 800
Taxi-, bil- och skåpbilsförare	27 500
Lärarassistenter	27 500
Brevbärare och postanläggningsarbetare	27 500
Trädgårdsmästare, odling	27 600
Djuruppfödare och liknande personal, ej klassificerade annorstädes	27 800
Arbetstagare inom personlig vård och omsorg i hemmet	27 900
Boskaps- och mjölkproducenter	28 400
Yrken inom försvarsmakten, övriga befattningar	28 400
Reseguider	28 500
Biblioteks- och arkivtjänstemän	28 900

Källa: Sveriges officiella statistik Sveriges officiella statistik

Genomsnittslön per bransch

När man analyserar lönerna i Sverige efter vilken bransch man arbetar inom ligger den verkställande och lagstiftande förvaltningen i topp med den högsta genomsnittliga månadslönen på 44 800 kr. En annan bra lön som följer ärsjukhusverksamhet på 44 700 kr och stödjande serviceverksamhet för regeringen på 42 500 kr. Återigen måste lönerna inom den offentliga sektorn och vårdyrkena lyftas fram.

I andra änden av spektrumet ligger socialarbetare i genomsnitt på cirka 30.700-32.300 kr, medan arbetare inom konst, underhållning och rekreation tjänar cirka 33.300 kr i månaden.

Intressant att notera är att lönegapet mellan könen varierar kraftigt mellan olika branscher. Medan vissa sektorer, som kommunal vuxenutbildning, har nästan paritet, har andra, som sjukhusverksamhet, stora skillnader, där män tjänar betydligt mer (53.800 kr jämfört med 42.100 kr för kvinnor).

	Genomsnittlig månadslön
Bransch av industri	Totalt	Kvinnor	Män
Totalt	34 800	34 700	35 200
Vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering och sanering	37 600	38 800	37 200
Konstruktion	36 300	36 500	36 200
Hotell- och restaurangverksamhet	32 300	32 200	32 400
Fastighetsverksamhet	39 200	38 600	39 700
Förvaltnings- och stödtjänster	32 600	31 400	33 400
Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring	41 400	40 900	42 400
Statlig förvaltning och samhällets ekonomiska och sociala politik	41 500	41 000	43 100
Exekutiv och lagstiftande administration av centrala och lokala myndigheter	44 800	43 500	47 700
Stödjande serviceverksamhet för regeringen som helhet	42 500	41 600	44 300
Administration av grundskole- och gymnasieutbildning	40 800	40 300	42 900
Administration av social välfärd	40 000	40 100	40 000
Administration av infrastrukturprogram	43 000	42 300	43 800
Tillhandahållande av tjänster till samhället som helhet	39 000	39 300	38 900
Utbildning	35 400	35 300	35 800
Förskoleutbildning	31 300	31 400	30 100
Grundskoleutbildning	36 200	36 600	34 900
Gymnasieutbildning	39 800	39 700	39 900
Allmän gymnasieutbildning	40 100	40 000	40 200
Kommunal vuxenutbildning	39 600	39 800	39 000
Teknisk och yrkesinriktad gymnasieutbildning	39 400	39 000	39 800
Annan utbildning	35 900	36 100	35 700
Människors hälsa och socialt arbete	32 100	32 300	31 100
Sjukhusverksamhet	44 700	42 100	53 800
Vård- och omsorgsboenden för personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa och missbruk	32 700	32 900	32 200
Vård- och omsorgsboenden för äldre och funktionshindrade	32 000	32 300	30 500
Socialt arbete utan boende för äldre och funktionshindrade	30 900	31 100	30 100
Socialt arbete utan boende för äldre	30 700	31 000	29 900
Sociala arbetsuppgifter utan boende för funktionshindrade personer	32 300	32 500	31 600
Andra sociala aktiviteter utan boende	38 100	38 400	37 200
Konst, underhållning och rekreation	33 300	33 600	32 800

Källa: Sveriges officiella statistik Sveriges officiella statistik

Genomsnittslön per utbildning

Som i de flesta länder finns det en tydlig koppling mellan högre utbildning och inkomst i Sverige. Forskarutbildning är inte bara högt värderad, utan ger också de högsta månadslönerna för de flesta svenskar; enligt Sveriges officiella statistik tjänar arbetstagare med forskarutbildning, inklusive magisterexamen, cirka 70.000 kr för män och 65.000 kr för kvinnor.

När man går nedåt i utbildningstrappan sjunker också genomsnittslönerna stadigt.

En traditionell svensk universitetsexamen (eftergymnasial utbildning på 3+ år) ger också betydligt högre inkomster än kortare utbildningar. Även om lönegapet mellan könen är märkbart på alla utbildningsnivåer blir det tyvärr mer synligt på högre utbildningsnivåer.

Genomsnittlig månadslön per utbildningsnivå 2023

Källa: Sveriges officiella statistik Sveriges officiella statistik

Lönegapet mellan könen

Sverige har varit ett föregångsland när det gäller jämställdhet i alla dess former, men står fortfarande inför utmaningar när det gäller att uppnå fullständig löneparitet. I den årliga rapporten från World Economic Forum, där 150 länder rankas utifrån könsgapet, har Sverige alltid placerat sig bland de fem första, vilket placerar oss bland pionjärerna.

År 2023 var löneskillnaden mellan könen i Sverige cirka 10%, vilket innebär att en kvinna tjänade 90% av en mans lön. Vanligtvis beror denna skillnad på många strukturella och sociala faktorer. Medan vissa skillnader har sitt ursprung i yrke, sektor, position, arbetslivserfarenhet och ålder, är andra mer direkt kopplade till kön.

Som i de flesta länder är en bidragande faktor att kvinnor, efter att ha fått barn, är mer benägna att arbeta deltid än män. Denna tendens påverkar deras omedelbara intjäningsförmåga och har långsiktiga konsekvenser för karriärutveckling, löneutveckling och pensionsfonder. Kvinnor drar nytta av betald föräldraledighet, men deras löner påverkas ändå på längre sikt.

Ett initiativ som tagits av den svenska regeringen är diskrimineringslagen från 2009, som ålägger arbetsgivare att aktivt främja jämställdhet och arbeta för att utjämna löneskillnader.

Ett intressant faktum är att enligt SCB:s halvårsrapport om jämställdhet hade 53% av Sveriges statligt ägda bolag en kvinna som VD 2023. I samma bolag var 45% av styrelseordförandena kvinnor.

Intressant arbetsmarknadsfakta om Sverige

Högt arbetskraftsdeltagande: Sverige har en av de högsta sysselsättningsgraderna i Europa, med ett arbetskraftsdeltagande på över 80% bland befolkningen i arbetsför ålder. Länkad källa.
Generös föräldraledighet: Sverige erbjuder 480 dagars föräldraledighet per barn, som delas mellan föräldrarna, med 90 dagar reserverade för vardera föräldern. Detta inkluderar även sjukförsäkring och är i grunden ett starkt socialt skyddsnät. Sådana avtal och policyer främjar jämställdhet både på arbetsplatsen och i omvårdnadsarbetet. Länkad källa.
Hög facklig anslutningsgrad: Cirka 70% av de svenska arbetstagarna är fackligt anslutna, vilket innebär en betydande hävstångseffekt för kollektivförhandlingar och för att säkra konkurrenskraftiga löner och förmåner.
Flexibel arbetsmiljö: Många svenska företag tillåter flexibla arbetstider och uppmuntrar distansarbete, med stöd av landets starka digitala infrastruktur och progressiva arbetsrätt. Länkad källa.
Fokus på kompetens och utbildning: Ungefär 1/3 av Sveriges arbetskraft har högre utbildning och landet investerar kraftigt i yrkesutbildning och program för livslångt lärande för att möta behoven hos landets avancerade industrier. Länkad källa.
Försäkring för ersättning till arbetstagare: Anställda omfattas av en obligatorisk arbetsskadeförsäkring, som säkerställer att de får ekonomiskt stöd vid arbetsskador eller arbetssjukdomar, samt arbetslöshetsförsäkring. Länkad källa.
Låga arbetslöshetssiffror: Sveriges arbetslöshet är fortfarande relativt låg jämfört med EU-genomsnittet, vilket tillskrivs en stark arbetsmarknadspolitik och ekonomisk motståndskraft. Källa länkad.
BNP och ekonomisk styrka: Sveriges BNP per capita är bland de högsta i EU och uppgår till 60.000 USD (2023). Landet är känt för sin mycket konkurrenskraftiga ekonomi med stora fordons-, läkemedels- och IT-industrier. Länkad källa.

Jämförelse med andra länder

Om man jämför Sverige med andra europeiska länder som Tyskland, Polen, Rumänien, Storbritannien eller Spanien, är det tydligt att Sverige ligger i topp när det gäller inkomster.

Det överträffas dock av Tyskland med en genomsnittlig årslön på 50 250 euro och Storbritannien med 49 300 euro per år. Trots detta har Sverige betydligt högre löner än östeuropeiska länder som Rumänien med 20 000 euro, Polen med 24 000 euro och Spanien med 26 948 euro.

Det intressanta är att när man analyserar dessa länder finns det olika synsätt på minimilön:

Sverige har ett unikt kollektivavtalssystem utan lagstadgade miniminivåer;
Västeuropeiska länder har höga minimilöner (Storbritannien: 11,44 pund/timme, Tyskland: 12,41 euro/timme);
Det finns lägre reglerade minimibelopp i Östeuropa (Rumänien: 826 euro per månad).

Intressant är också att även om Sverige inte har några lagstadgade minimilöner så är medianlönen (35.600 kr) konkurrenskraftig bland andra europeiska höginkomstländer.

Läs mer om detta:

Källor:

https://data-explorer.oecd.org/vis?df[ds]=DisseminateFinalDMZ&df[id]=DSD_EARNINGS%40AV_AN_WAGE&df[ag]=OECD.ELS.SAE&dq=……&pd=2000%2C&to[TIME_PERIOD]=false&vw=tb

https://www.scb.se

https://www.scb.se/en/finding-statistics/statistics-by-subject-area/labour-market/wages-salaries-and-labour-costs/salary-structures-whole-economy/pong/tables-and-graphs/average-monthly-salary-by-level-of-education

https://www.weforum.org/publications/global-gender-gap-report-2024/in-full/benchmarking-gender-gaps-2024-2e5f5cd886/#in-focus-country-performances-top-10-and-most-populous